Denna kväll var vi i Ozaki Sensei’s dojo, Jocke jag och Niklas. Ikväll ska Jocke känna på hur det är att träna hos min favo Sensei, där sparring och smärta är primära mål för varje pass.

Ozaki Sensei är som vanligt benägen att ställa mig längst fram så jag kan göra bort mig, han har alltid höga förhoppningar och drillar mig till absurdum som vanligt 😉

Fig 1: T om vid meditationen så är det jag som ska sköta ordningen…

Skillnaden med mer traditionell träning i SK här i Japan så brukar man fokusera mer på tekniker och sådant rätt tidigt i träningen, Ozaki Sensei väljer att ta mycket fys och stretchning i ungefär 30-40 min. Efter det så drillas vi hårt på samtliga ensam-former och grundtekniker på led.
Fig 2: Uppvärmning med typ 200 sit ups och 100 push ups… *gulp*

Kvällens fokus efter den tunga uppvärmningen är att träna på skenbenssparkar, bland Ozaki Sensei’s favoriter. Jag är så trött så jag knappt kan lyfta benen ordentligt, värmen och luften är helt enkelt för tung för mig. Jocke däremot klarar av passet utan större besvär då det aset redan vant sig vid temperaturen. Aja får bestraffa han när han kommer tillbaks till Sverige och vi tränar där…

Efter några tusen skenbenssparkar så är kvällens pass redan över och vi ska bege oss iväg till Ozaki Sensei för att låna hans dusch och pimpla öl ordentligt. I baren möts vi av alla Ozaki Sensei’s vänner som hojtar hej och undrar vilka vi är, Ozaki Sensei börjar beställa in massa friterad mat och ordentligt med Sake till Niklas. Sake gör Niklas till glad-Niklas och Ozaki Sensei gillar att ha nån att tävla med, vilket ger mig rum för att äta den här gången istället för att bara dricka ikapp Ozaki Sensei.

Fig 3: Pepp!

Och folket diggar oss, nån får för sig att vilja signa upp mig för K1-Galan också, det var väl ölen som pratade där men det var temat för dom flesta den kvällen dom får ju sällan se folk som är över 1,60 oftast… Ozaki Sensei klämmer på mina armar och skryter om Svenskar som kommer till hans dojo för att träna 😉

Fig 4: Mer pepp!

Lyriska går vi hemåt när klockan närmar sig midnatt, Jocke måste hemåt fort innan han missar tåget till Kyoto och jag ska se till att få hem en lite smått vinglande Niklas. Väl vid stationen så försöker Ozaki Sensei meddela Niklas hur mycket han gillar honom med meningen:

-“Nikulasu San… I love you!” (Sake gör många vackra saker tänker jag)

Efter mycket gapflabb från mig och skrockande förklaringar från Jocke så menade Sensei inte riktigt så men Niklas förstod budskapet…

På hotellet blir det en hi5 och sen snarkas det!