synapser

Denna kväll var vi i Ozaki Sensei’s dojo, Jocke jag och Niklas. Ikväll ska Jocke känna på hur det är att träna hos min favo Sensei, där sparring och smärta är primära mål för varje pass.

Ozaki Sensei är som vanligt benägen att ställa mig längst fram så jag kan göra bort mig, han har alltid höga förhoppningar och drillar mig till absurdum som vanligt 😉

Fig 1: T om vid meditationen så är det jag som ska sköta ordningen…

Skillnaden med mer traditionell träning i SK här i Japan så brukar man fokusera mer på tekniker och sådant rätt tidigt i träningen, Ozaki Sensei väljer att ta mycket fys och stretchning i ungefär 30-40 min. Efter det så drillas vi hårt på samtliga ensam-former och grundtekniker på led.
Fig 2: Uppvärmning med typ 200 sit ups och 100 push ups… *gulp*

Kvällens fokus efter den tunga uppvärmningen är att träna på skenbenssparkar, bland Ozaki Sensei’s favoriter. Jag är så trött så jag knappt kan lyfta benen ordentligt, värmen och luften är helt enkelt för tung för mig. Jocke däremot klarar av passet utan större besvär då det aset redan vant sig vid temperaturen. Aja får bestraffa han när han kommer tillbaks till Sverige och vi tränar där…

Efter några tusen skenbenssparkar så är kvällens pass redan över och vi ska bege oss iväg till Ozaki Sensei för att låna hans dusch och pimpla öl ordentligt. I baren möts vi av alla Ozaki Sensei’s vänner som hojtar hej och undrar vilka vi är, Ozaki Sensei börjar beställa in massa friterad mat och ordentligt med Sake till Niklas. Sake gör Niklas till glad-Niklas och Ozaki Sensei gillar att ha nån att tävla med, vilket ger mig rum för att äta den här gången istället för att bara dricka ikapp Ozaki Sensei.

Fig 3: Pepp!

Och folket diggar oss, nån får för sig att vilja signa upp mig för K1-Galan också, det var väl ölen som pratade där men det var temat för dom flesta den kvällen dom får ju sällan se folk som är över 1,60 oftast… Ozaki Sensei klämmer på mina armar och skryter om Svenskar som kommer till hans dojo för att träna 😉

Fig 4: Mer pepp!

Lyriska går vi hemåt när klockan närmar sig midnatt, Jocke måste hemåt fort innan han missar tåget till Kyoto och jag ska se till att få hem en lite smått vinglande Niklas. Väl vid stationen så försöker Ozaki Sensei meddela Niklas hur mycket han gillar honom med meningen:

-“Nikulasu San… I love you!” (Sake gör många vackra saker tänker jag)

Efter mycket gapflabb från mig och skrockande förklaringar från Jocke så menade Sensei inte riktigt så men Niklas förstod budskapet…

På hotellet blir det en hi5 och sen snarkas det!

Niklas har fyllt år!

Efter morgonens rutiner, dvs runt lunch tid för mig och Niklas, så gör vi oss iordning för att ha skoj. Planen är att gå till gymmet, arkaden och sen till Centrala Namba för att festa lite. Jag passar på att smita iväg till Namba för att köpa kompletterande presenter till Niklas Super Famicon (Super Nintendo han köpte här väldigt billigt) samt spel till. Jag klämde på duktigt och skaffade han en Turbo gamepad och Wrestle Mania med Hulk Hogan på framsidan, kan inte bli mer manlig present tänkte jag.

Fig 1: Manlig present?

Vi sätter oss på ett Café och jag köper in lite gräddbakelser (som surrugatlösning till födelsedagstårta) och presenterar min gåva…

Fig 2: Klad hest!

Kvällen närmar sig efter att vi pumpat på gymmet, vi har planer att dra till Namba och supa till det på Balabushka såklart. Väl där så är det mycket mindre folk än sist vi var där, det är en Torsdag iofs… Vi krökar på och spelar biljard för full rulle och mitt i allt chill så dyker en liten japansk kille vid vår sittplats, han har beställt in mat för minst 3 japaner men sitter och knaprar försiktigt på det själv. Han frågar oss vart vi kommer ifrån vilket initierar social fylla mellan oss 3 på direkten. Vi dricker och socialiserar för fullt, killen heter Yuji och har tydligen precis skaffat jobb på en reklamfirma. Anledningen varför han är på Balabushka helt enkelt för att fira det lite, helt själv… Och så kan vi inte har det tänker jag och fyller bordet med White Russians.

Det visar sig bli en väldigt bra kväll och alla är fulla samt glada som påskägg!

Fig 3: Win!