Ahhh… Gott Nytt år allesammans 
Fig 1: Nyårssmällen i Berlin!
Jag såg verkligen fram emot att åka till Berlin och dricka öl som en törstig kamel. Dock blev ju den drömmen lite lagom förstörd när jag var sjuk. Men snörvla i Berlin är inte så illa även om man lyckas sträcka nacken påvägen hit med alla väskor.. Som tur är så har jag goda vänner som hjälper till när man väl når Berlin. ShorinjiKempon har alltid varit en stöttepelare i mitt liv när man stuckit till andra länder för träning och semester 😉 När man väl landar så står Andrej och tar mig till hans lägenhet.
Fig 2: Andrej the man! (Jag köpte hatten såklart)
Så nu är man här och igår firades det hårt för nyåret! Jävlar var tyskarna är tokiga, halva kvällen kändes mer som en match, när man tittar på benen just nu så har jag lyckats få två rejäla blåmärken på vardera ben. För jag slogs mot Ninjor i en park innan 12-slaget, eller Ninjorna föll egentligen fulla av öl och åkte pulka ner mot mina ben från en stor trappa som var rejält snötäckt. Ok det var inte Ninjor alls…
Fig 3: Bli bombad i Tyskland…
Innan vi var i skottelden dock så beundrade jag den rejält ologiska spårvägstrafiken här i Berlin, jag vet inte vad folk menar med att det skulle vara simpelt, för det tycker fan inte jag, olika biljettsystem på 4-5 olika transportmedel och folk som pekar på olika stationer dom påstår går åt samma håll (antagligen menar dom att de linjerna som går i cirklar för det är ju logiskt…) Äh skitsamma, klarar jag av att pendla i timmar i Japan så ska jag klara detta anser ju jag och går vilse i nästan 2 timmar innan vi äntligen hamnar på festen vi ska till. Jag blir ju bara mer och mer sjuk under kvällen som går och känner mig bara allmänt skittråkig.
Lite blåmärken, migrän och fylla får man jonglera med, det är ju trotts allt nyår och man är inte varje dag i Berlin %)
Fig 4: Bourne’s tvilling gör mackor i Berlin!
Ett gäng öl och shyssta mackor som enäggstvilling till Mat Damon gör (jag svär han såg exakt ut som Jason Bourne) åt mig är precis vad jag behöver. Resten av kvällen dubbar jag honom till The Sandwich King. Nu ger vi oss ut för att frysa och dricka champagne under bombhot, man blir rejält bombarderad med raketer, det är fascinerande hur många av dom tyskar som stod där på trappan bara kunde hålla i raketerna hur som helst med bara handen och fyra av. Vilket var ganska så roande, för folk fick ju dom i huvudet och lite sånt skoj… Man börjar tänka lite grann på krigslusten Tyskarna kanske bär på för det var inte mycket “är det bra att göra såhär?”, hade man haft det beteendet i Sverige så hade man blivit ner-spöad ganska snabbt, men här så flabbar man lite lätt och svarar med att kasta en ölflaska på en, som >JAG< fick på armen i full fart… Tur att min begåvade skalle slapp bli mos den kvällen. Jag tror inte ni förstår som inte varit i Tyskland, det existerar inte 33 cl Flaskor, det är bara 66 cl som finns här…
