Fig 1. Min syn på en konsult, motivet är G-Man från Half Life spelen. Han representerar väl någon slags neutral entitet.

Nu var det ju ett bra tag sen jag skrev nått här och vad är inte lämpligare än att se sig själv vara något sådär sjuk, kanske mer psykiskt sjuk än alldaglig sjuk. Stress är väl en alldaglig sjukdom som många besväras av, eller ett syndrom som andra kanske gillar att påstå att det är. Är man en problem-lösare som jag (och då gäller det gärna allt) så kommer man på sig själv ibland att man faktiskt kan ta och lugna ner sig lite, man kan faktiskt inte lösa allting. Men dock som konsult så är ju det en omöjlighet, man ser ljus där andra oftast inte kan se ljus, man ser möjligheter där andra inte ser möjligheter och man är generellt rätt positiv, positiv i den skala att man försöker leta fram det som är positivt eller förändra något till att bli positivt. Vad ska man jämföra det med? Elektroner eller Religion?

Fig 2. Religion i alla former.

Religion är väl nästan roligast att ta in här i debatt, för vi är väl styrda av moraliska regler som pekar mot ett levande i en positiv bemärkelse, men trottsar man reglerna så finns det olika former av bestraffningar då beroende på religion. Som konsultreligionen utövar så innebär det ju att du inte får faila i något då, du skall ha en bred kompetens och vara uppdaterad, du ska förstå, du ska sympatisera, du ska hitta nått som ingen annan ”tomb raider” kan hitta i detta vak av okunnighet.

Fig 3. Tomb Raider, letar skatter och sånt farligt. Även detta en känd figur inom spel.

I mitt fall är det ju IT, är man dum någonstans inom IT så får man sona för det, förr eller senare. Likt karma kanske, fast utan att det är något negativt eller positivt med det så kanske man ska jämföra det med ren och skär dumhet om man inte är påläst.

Varför nojjar jag mig nu? Antagligen för att ett högre troende av folklig buddhism i kombination med mitt arbete gör mig väldigt självmedveten, antar jag. Ibland önskar jag att det vore lika genuint att ha svart bälte i konsultering om IT som i en kampart. Det hade underlättat förtroendet något som i debatter om IT. För det lämpar ju sig med att inneha svart bälte i en art där grunder av förståelse av tekniker kan byggas upp och undervisas i, än att inneha en grundkompetens inom IT som plötsligt kan totalt förändras och mkt av den kunskap man besitter inte längre är relevant. Är det konstigt då att konsultering blir en sjukdom när man försöker lösa allting för att hålla sin grad?

Fig 4. Svart bälte. Nyss taget efter en 4 timmars lång gradering och 2 dagarsläger, så nu har man krav på sig att inte faila här heller. Jag är trött…