Ju fler processbeskrivningar man gör ju mer tänker jag på “Goto 10”. Minns ni det? När man loopade saker eller när man inte orkade göra mer villkor i kod så satte man alltid “Goto 10” så skiten skulle fortsätta. Jag tror att processbeksrivningar är av verksamheter är viktiga om man överhuvudtaget ska förstå ett jotta över vad man behöver göra, men samtidigt ju mer man skriver ju mer går man tillbaka och reparerar sina “fel” där man skrev i början… OCH DET TAR ALDRIG SLUT!?
Just nu sitter jag och avundas hamnarbetare som tydligen har lite mindre lön än mig men ändå rätt nära, dom behöver inte processbeskriva… Men så gör dom ju mer jobb än vad jag gör antar jag, typ; slåss mot pirater, dyker efter olja och kör skit stora monsterkranar målade som giraffer. Och då börjar jag tänka på “Pimp My Ride”… 
Fig 1: “Pimp My Ride” Grovt översatt till Svenska; Hallickificera min automobil.
Engelskt uppslagsordpimp
Svensk översättninghallick, man som lever på koppleri, sutenör (substantiv)
Pimpade kranar, det är fan nästa generation pimpning, när man börjar pimpa allt som går att pimpa. Ungefär som min stackars “Antikonsultbil” som skrämmer slag på allehanda “executives” när jag svänger in på parkeringen; -“Shit! Här kommer en ligist!” (tänker dom). Antar att ungefär så skulle en tribal reagera när dom svänger(i sin kanot?) in i Göteborgs Hamn och ser en av kranarna; -“Shit! En mördar giraff! Inte IGEN!”
Fig 2: Mörda… Pimpad Giraffkran.
Sen kan man ju argumentera att det är en Fredag och jag sitter och skriver om processbeskrivningar som resulterar till “Pimp My Ride” och mördargiraffer? Jag behöver sova… *tittar på soffan* 
